Jag sitter och kollar på Fucking Åmål som jag råkade hitta på Netflix. Show Me Love heter den tydligen i engelsk översättning, känns ju ganska mesigt i jämförelse. Jaja. Har i alla fall inte sett den på säkert över 10 år, och jag kan fortfarande alla replikerna utantill. Sån himla deppig nittiotalskänsla, och så många svenska tidsmarkörer som jag hade förträngt. Date-parfymer, platåskor, Bingolotto, A-brunnar, smala ögonbryn, namnhalsband, Fila-tröjor, häxblandingar, Broder Daniel, mobiltelefoner med antenn, killar i blonderad page… ja, 90-talet var tider det.
“Alltså tyvärr, men jag är hellre glad nu än om 25 år.”
